Astronomer har upptäckt den största  gula stjärna som hittills skådats   i vår galax - 1.300 gånger större  än vår egen sol.                     
                                     
Hyperjätten,HR 5171 A, kvalar även in  på topp-tio-listan över de största  kända stjärnorna totalt, med en ljuskraft som är en miljon gånger starkare än solen.                            
                                     
Himlakroppen visade sig också vara en dubbelstjärna. -De båda stjärnorna är så nära att de nuddar varandra och hela systemet liknar en gigantisk  jordnöt, säger den franske forskaren  Olivier Chesneau.

...tror många (bl.a. jag själv) att det bara är kroppen som gör det.  Själen/anden lever vidare och det går absolut att få kontakt med den världen och att det går att hjälpa dem som finns kvar.

Jag tror att vi har levt tidigare och att inget tar slut i och med döden.  Jag tror bara att det handlar om att vi "går in i en ny dimention" helt enkelt. Det beror ju på hur vi tolkar detta, men det som vi i vårt dagliga liv inte ser kan vara något stort och enormt, något mäktigt. Ibland har jag tänkt att vi kanske måste ha denna tro "för att orka med när det blir för svårt". Men jag tror helt ärligt att vi fortsätter att leva på något sätt, kanske som en annan människa eller som något annat.  Men det troliga är kanske att vi fortsätter som en helt annan person, kanske på en annan plats, eller om vi har varit en man blir vi en kvinna och tvärtom.  Universums hemligheter och mysterier kan vi nog aldrig helt lösa, men det är väl ändå det som gör livet så spännande, och ger det en extra tyngd.

Själva livet är väl i mångt och mycket ett mysterium och allt går helt enkelt inte att få svar på.  Men jag tror att vi får svar på de frågor vi behöver för att kunna få en meningsfull tillvaro. "Se tecknen" är viktigt.  Det som är "sant" för någon kanske verkar helt främmande för en annan.  Men det är alltid viktigt att vi respekterar varandra och är lyhörda.

Vad händer 2012?

Det är kanske ingen som inte har undgått att höra detta om 2012, att Jorden går under då och datumet visst skulle vara den 21 december.

Jag har idag lyssnat på Karlavagnen från förra onsdagen (1 1/2 vecka sedan). Där togs just detta upp. Det är människor från Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet som svarar på frågor. Vad det handlar om är att det är frågan om en annan tideräkning, den som Maya-indianerna hade en gång.  Det är frågan om cykler och att de avslutas vid vissa tidpunkter och nu lär vi vara i den fjärde och de har räknat ut det på ett sätt som skulle passa in för 2012.

Även år 2000 var ju "magiskt" på något sätt och något liknande hade ju ingen varit med om förut. Men "inget hände", varken mer eller mindre egentligen än andra år eller millennieskiften. 1000-talet var ju något liknande också och det kommer alltid att finnas människor som av en eller annan anledning "siar om Jordens undergång"

Min pappa brukar då och då ta upp att 1938 var ett år då Jorden av någon anledning skulle gå under. Så om vi skulle tro på alla dessa "Domedagsprofetior" skulle vår planet ha "gått under" för längesen.

Vi ska förstås vara rädda om allt som finns runt omkring oss, allt levande och miljöer. Men att gå omkring och tänka på att Jorden kanske inte existerar imorgon eller i nästa vecka är att göra av med onödigt mycket energi till ingen som helst nytta. 

Jag har själv en mycket avancerad miniräknare med hela Gregorianska kalendern som sträcker sig mellan den 15 oktobver 1582 (En fredag) - 25 november 4046 (En söndag).

Det är inte konstigt om det blir populärt att skriva böcker och göra filmer om detta.